Knän,papper och sax

Har aldrig haft problem med mina knän. Inte förrän nu. Det högra vill inte vara snällt efter en dagstur upp på Sömlingshogna i augusti. Promenader får vänta i hopp om läkning. Men inget ont som inte har något gott med sig. Jag fick en sådan fin present i form av en bok med vikta papper som bildade ett mönster. Jag föll direkt och det passar mig perfekt just nu.

                                                                           

Mitt första test blev ett hjärta. Men det fattades något tyckte jag och satte dit en tass som pricken över i:et. 

                                                                              

Som alltid så vill jag prova mina egna vingar och valde en annan teknik. Porträtt fick det bli. Dels blir det en prydnad, billigt material och vansinnigt kul. Så utrustad med tålamod och tungan rätt i mun blev mina föräldrar förevigade 

                                                                                     

Nu blir det till att damma av alla gamla böcker som jag tänkt slänga x antal gånger. Ja det är som jag säger. Skräp det är något man sparat i minst fyra år och kastar två dagar innan man har användning för det. Ha det alla boknördar där ute..